Vid Strömma är sundet mellan
Kimitoön och fastlandet mycket smalt,
bara åtta meter.
Här gick redan på 1600-talet
den viktigaste landsvägen
till fastlandet; Bjärnå och Åbo.
Sundet var igen en viktig
sjöfartsled till Halikkoviken,
men den var svår att segla i.
Redan i början av 1800-talet
byggdes den första bron
till fastlandet här.
Tykö brukspatron Viktor Bremer
började på 1840-talet verkställa
sin fars planer att bygga en kanal
och en rullbro vid Strömma.
Då skulle större skepp
kunna segla igenom där.
I januari 1844 gav kejsar Nikolaj I
tillstånd att bygga kanalen:
"...för sjöfartens underlättande,
en kanal af tjugofem fots bredd på bottnen
och tio fots djup under havets medelhöjd,
med dertill hörande rullbro,
skall på Finska statsverkets bekostnad,
vid den så kallade Kimito ström inrättas..."
Sommaren 1845 stod kanalen och bron klara.
Bron tillverkades av järn på Tykö bruk.
Den var byggd så, att den kunde
rullas åt sidan då ett skepp passerade.
Kanalen blev snabbt en viktig farled
för brukets transportskepp,
och skärgårdsbor på väg till markad.