Människor 
Miljöer och byggnader 
Industri 
Sjöfart 
Arbetarrörelsen i Dalsbruk
I slutet av 1800-talet
började arbetare bilda fackföreningar
för att gemensamt kräva bättre
förhållanden, som bättre lön,
arbetsskydd och kortare arbetsdagar.
Då fackföreningarna och arbetsgivarna
inte kom överens i någon viktig fråga,
utlystes strejk,
alltså arbetarna vägrade jobba
tills deras krav möttes.
De första fackföreningarna i Dalsbruk
grundades redan på 1890-talet
och den första strejken
skedde 1902,
då bruksledningen minskade
arbetarnas löner.
Den strejken misslyckades,
och lönerna sänkter ännu mer.
År 1917 stiftades en lag
om åtta timmars arbetsdagar,
vilket bruksledningen motvilligt godkände.
Förhållandet mellan bruksledningen
och fackföreningarna var ändå
i allmänhet rätt bra.
Fackföreningarna fick till och med
använda brukets festlokal till möten.
I finska inbördeskriget 1918
gick allting lugnt till i Dalsbruk.
Varken arbetare eller ledning
gick till angrepp, utan
verket hölls igång normalt.
En stor metallarbetarstrejk i hela
landet ägde rum 1927.
Det blev en svår kamp också
i Dalsbruk och vissa arbetare
t.o.m. vräktes från sina bostäder.
Efter att konflikten avslutats
fick de vräkta sina bostäder tillbaka
och arbetarna på bruket fick en
löneförhöjning på 5%.
Metallarbetarfackets medlemskort från 1937.
(Dalsbruks museum)