Sagalunds gröna kulturarv
Museéts grundare Nils Oskar Jansson var en stor beundrare av Carl von Linné och han drömde ofta om att kunna utvidga friluftsmuseét med en botanisk trädgård. Nils Oskar nertecknade 1895 alla växter som fanns i Vreta skolas trädgård och även ursprunget till många av dem. En stor del av arterna växer fortfarande i trädgården som ursprungliga plantor eller deras avkommor. Denna över 100-år gamla växtsamling är en betydelsefull del av Sagalunds kulturarv. Museet forsätter på den tradition som Nils Oskar påbörjat och tar emot växtdonationer av gamla växtarter från Kimitoön. I rosenträdgården finns det bl.a. en samling Kimitoörosor.
Sagalunds ”symbolväxt” midsommarpion
Sagalunds midsommarpion beviljades 3.6.2014 hederstiteln ”symbolväxt”. Hederstiteln ges åt kulturarvsväxter i en historisk trädgård. Kulturarvsväxterna representerar ortens ursprungliga eller äldre växtlighet. Kulturarvsväxten ökar förståelsen för äldre växters värde i de historiska trädgårdarna.
Pionen hör till museiträdgårdens ursprungliga arter. Den hämtades till Sagalund 1887-1895 från prästgården i Kyrkobyn och växer fortfarande på sin ursprungliga plats. Pionen, som lokalt kallas för bondpion, är en allmän blomma i äldre trädgårdar på Kimitön.
Pionen växer i den förvildade trädgården vid Tjuda pedagogi, man kan se den från stigen som för till museiområdet. Växtens placering är märkt med en skylt i trädgården.
Skolträdgårdsverksamhet
Skolträdgården framför Vreta skola grundades av Nils Oskar Jansson för mer än 100 år sedan. Trädgården används fortfarande. Sagalunds Barnkulturcenter fortsätter skolträdgårdsverksamheten med alla Kimitoöns skolor som en del av kommunens kulturläroplan. Barnkulturcentret har också skolträdgårdsverksamhet i Pargas och Salo.