På vintern stillnar livet, naturen skyddar sig och går in i vila för att vakna till ny tillväxt på våren. Skogens djur anpassar sig till knapp näring, kyla och snö. Samtidigt snön skyddar och värmer, men också gör det svårare att hitta mat.
Känner du igen tomtens fågelvän? Hur hjälper tomten sin vän?
Visste du att vintermatning av fåglar är livsviktig hjälp för många småfåglar som övervintrar i Finland?
I kylan behöver fåglar mycket energi, men det är svårt att hitta mat under snö och is.
På vintern domherrar rör sig i små flockar eller parvis och flyttar från skogen till gårdsområden. Under goda rönnbärsår har domherren ingen brist på mat. Under dåliga bärår flyttar en stor del av domherrarna söderut. I naturen äter domherren frön från björkar och gräs.
Kan du hitta igelkottens vinterbo?
Visste du att igelkotten går i vinterdvala under vintern?
Under dvalan sjunker dess kroppstemperatur till cirka +5 grader, beroende på omgivningens temperatur. Igelkottens ämnesomsättning saktar ner och syrebehovet minskar; den andas bara några gånger i timmen. Även djur som går i dvala äter sig runda inför vinterutmaningen. Under vintern kan igelkotten förlora upp till hälften av sin vikt. I Finland är igelkotten, trädgårdssovarna och fladdermöss exempel på djur som går i dvala.
Igelkotten kan bygga sitt vinterbo på många olika ställen: i högar av kvistar och löv, ved- eller brädhögar, jordhålor, under trädens rötter, täta buskar, en omkullfallen trädstam, under skjul eller golv – eller var som helst som erbjuder bra skydd. Till sitt bo bär igelkotten torrt löv och hö i sin munn, ibland även kvistar eller mossa. Kvistarna hjälper till att göra boet stadigt. Igelkotten kan också övervintra i ett vinterbo byggt av människor.
Kan du hitta matförrådet? Vem tillhör det?
Visste du att för att klara vintern samlar många djur mat på lager under hösten?
Detta gäller särskilt växtätare. Ekorren är ett utmärkt exempel på hur djurs beteende är anpassat för överlevnad. Ekorren samlar främst kottar och svamp. Den väljer gärna svampar som även människor tycker om. Svamphattarna placerar ekorren i grenveck eller grenar på ungefär en till två meters höjd, där de inte lätt ruttnar i luften. Däremot kottarna gömmer den under marken, under snön – i den fuktiga miljön torkar de inte ut eller tappar sina frön.
Matlagringen fortsätter under hela vintern om det finns mat i överflöd. Vissa av sina gömställen minns ekorren, medan den troligen luktar sig fram till andra. Den kan gräva fram sina skatter även under ett tjugo centimeter tjockt snötäcke. På vintern behövs mycket mat – under en enda dag mitt i vintern kan ekorren hinna bearbeta minst 130 kottar.
Källa:
’Talven taikaa’ https://www.hel.fi/static/ymk/esitteet/talventaikaa.pdf
Talviseuranta https://www.talviseuranta.fi/