Tron på hustomtar är ett urgammalt fenomen. Den äldsta uppteckningen lär vara från Heliga Birgitta från 1300-talet. Hon nämner att hon besökte en gård, där man ännu dyrkade ”tomtens gud”.
Hustomten beskrivs ofta som ett väsen som ser till gårdens väl och välstånd, varnar för faror, och kan även hjälpa med hushållsarbeten.
Men tomten är också farlig och skrämmande – beter man sig illa och respektlöst, kan man bli bestraffad av tomten. Tomten kan till och med bränna ner huset.
Tomtens anknytning till jul har att göra med offergåvor åt tomten. Vid julen, årets avslutningsfest, har man velat tacka tomten för ett gott år med en betalning eller gåva. Det kan vara mat och dryck, men också kläder, skor eller pengar. I vissa hus har man offrat åt tomten mer regelbundet. I Kastkärr Bygge fördes mat ut till tomten på en halmklädd träpåle varje dag, för att tomten skulle bära rikedomar till gården.
Sagalunds grundare Nils Oskar Jansson skriver:
”Somliga hålla vidskepelsen i sådan helgd, att de duka för tomtens räkning ett skilt bord i ett uthus, bordet varpå maten skall framläggas, är en i ena ändan jämnt avskuren halmkärve vilken är överdragen med lera. På detta trollbord föres alltid en del av den mat som serveras åt folket för att vara åt tomten välfägnad.”
Har du fört gröt åt tomten?